Grattis Chelsea!
När besvikelsen lagt sig kan Liverpool se tillbaka på en väl genomförd Champions League säsong, semifinal är ju trots allt inte fy skam även om det känns bittert just nu. En person jag lider extra mycker med är John Arne Riise. Om han inte nickat i eget mål så.... vem vet hur det hade gått. Om om ändå hade funnits.
Helröd CL-final?
Semifinalerna mellan Barca och Man Utd har varit två underhållande tillställningar trots att det bara blivit ett enda mål. Två bra lag som kan spela riktigt bra fotboll. För en fotbollsälskare som jag innehöll detta dubbelmöte det mesta förutom flera mål. Stundtals väldigt högt tempo, flera grymma individuella prestationer och två relativt jämnbra lag. Det kallas underhållning! Att Man Utd gick vidare var enligt mig rättvist, de var snäppet bättre än Barca sett över fyra halvlekar och så har de ju Paul Scholes, vilken underbart sett att fira 100 CL-matcher på.
Ikväll är det som bekant Chelsea mot Liverpool och det kan konstateras att engelsk fotboll är väldigt stark för tillfället. Tre av topp fyra är lag från Premier League, helt otroligt. Tyvärr kommer jag inte se matchen ikväll pga årets första grillning och för att det valborg, men jag kommer hålla alla tummar jag har för att Liverpool slår ut Chelsea och gör det hela till en röd uppgörelse i Moskva. Go Liverpool, både ikväll och i Moskva!!
Vilket lag tror ni vinner Champions League finalen i Moskva?
Trevlig valborg på er allihopa!!!!
Gefle-AIK 0-1
AIK vann som sagt och tog en viktig trepoängare, men det blev nervöst till slut. AIK började bäst och hade ledningen i paus vilket jag tycker var rättvist. Flera bra chanser radades upp men det sista lilla saknades även den här matchen. Gefle var på inget sätt ofarliga och kunde även de ha gjort mål. I andra halvlek pressades AIK tillbaka och det var nära att Gefle kvitterade några gånger. AIK höll lyckligtvis undan och inkasserade en otroligt viktig seger, vandringen uppå har börjat.
Sitter och läser en krönika om matchen i Gefle Dagblad, skriven av sportchefen Stisse Åberg. Han vill skylla en del av förlusten på domaren som han tyckte blåste så fort en AIK:are skrek. Bittrare sportchef får man leta efter. Ingen av de Geflesupportrar jag pratat med har ens tagit upp domarens insats. Vidare skriver han att Gävlepubliken tar för mycket skit och inte vrålar vid enligt honom tvivelaktiga domslut. Om Stisse själv hade lyssnat och inte varit så upptagen med att fundera på dagens rubrik skulle han hört att en hel del åskådare skrek vid i princip varje frispark, även om den var solklar. Som sagt, bittrare sportchef får man leta efter.
Stockholmshelgen
På lördagen blev det först några timmars slit vid båtklubben innan jag, sambon, mamma och syrran åkte ut till Rosendal på Djurgården för att äta lunch. Eftersom vädret var helt underbart var vi långt ifrån de enda som hade fått samma ide. Tillslut fick vi iaf något att äta, närmare bestämt fiskgryta med aioli. Otroligt gott var det!




Ursäkta om bilderna inte håller högsta kvalite, hade tyvärr bara mobilkameran med mig.
Stockholmsderby igen
Där gick slutsignalen mellan Elfsborg-Kalmar. Äntligen fick tråkiga Kalmar den förlust som de borde fått lååååångt tidigare. Hoppas det fortsätter så!! För svensk fotbolls skull.
Aj aj aj John Arne
Oj vilken skön dag
Fotboll är en sjuk sport
Känslan efter matchen var att 6-0 till AIK hade varit ett mer rättvist resultat, men fotboll är som sagt en sjuk sport. De två senaste matcherna har IFK blivit utspelat av först Gais och idag AIK. Ändå får de med sig 4 sinnessjukt oförtjänta poäng. När ska turen ta slut? Spelar IFK som de gjort på slutet och inte längre har turen med sig kommer de inte ta många mer poäng i årets allsvenska, vilket i sin tur troligen skulle leda till degradering ner i Superettan, ljuv musik i mina öron. Fortsätter turen kan de åandra sidan lika gärna vinna SM-guld, fast då blir det väl som förra året, domarna skänker dem mål i slutet av serien så att de kan vinna.
Som det kanske kan anas av inlägget är jag grymt besviken på resultatet av matchen vilket alla som såg matchen kan förstå. Nu är det bara att ladda om för årets match, hemma mot Djurgården. Då kommer jag att tillsammans med min sambo befinna mig på Råsundas norra läktare och därifrån avnjuta drabbningen.
Bortamatch i bondeträsket
Nattlig historia
Det var två norrmän (givetvis) som hade åkt ut med en båt för att fiska.
Efter ett tag när de hittat en plats där det nappade väldigt bra ristade den
ena norrmannen in ett märke i relingen för att komma ihåg var det nappade
så bra. Den andre norrmannen förstod inte sin väns korkade infall utan utbrast:
-"Pucko, det är inte säkert att vi kommer ta samma båt nästa gång?"
Ja vad ska man säga, norrmän......
Dålig idrottshelg
Idag såg vi Gefle-Örebro på ett soligt och varmt Strömvallen. Tyvärr gick inte resultatet som vi hade hoppats utan Örebro vann med 1-0 över ett väldigt dåligt Gefle. Orsaken till det berodde till stor del på att GIFs bästa spelare och mittfältsdirigent Mattias Woxlin var borta och ersattes av en inte alls lyckad Johannes Eriksson. Matchen präglades inte av något skönspel precis, det märktes att båda lagen tillhör undre halvan av tabellen. Det som jag (och säkerligen de andra åskådarna) minns från matchen är en gnällspik på Örebros mittfält, nummer 7 Magnus Kihlberg. Det är sällan man ser en spelare gnälla så mycket hela tiden, på både spelare och domare. Inte nog med det, att ramla som en liten barnunge och försöka filma till sig saker på det sett Kihlberg gör hör inte hemma inom idrotten. Som tur är var domaren bra (!) idag och gick inte på dessa barnsligheter.
Sammanfattningsvis har helgen varit trevlig trots dålga idrottsliga resultat. Vackert väder, trevligt sällskap och en lördagsmiddag bestående av en delikat kababtallrik med ett lika delikat rödvin till. Vad mer kan man önska sig?
Fredagsbio + 3 poäng
Innan vi gick ner på stan hann jag se första halvlek av AIK-Trelleborg. Det var inget skönspel från de svartgulas sida men man kunde dock se att potentialen finns i laget och flera gånger var det sista passningen som inte gick fram. I paus ska dock AIK vara glada för det oavgjorda resultatet då Trelleborg haft de hetaste chanserna i första och borde gjort mål. Tack och lov lyckades de inte med det! Andra halvlek kan jg inte uttala mig om men jag blev oerhört glad och lättad när jag precis innan filmen skulle börja surfade in på aftonbladets "mål för mål" på mobilen och såg att Obolo avgjort för AIK. En mycket viktig och välkommen seger. Nu är det bara att ladda för matchen mot IFK på måndag och förhoppningsvis ser vi då ett bättre spel från AIKs sida.
Dagens höjdpunkt är SM-finalen i innebandy mellan AIK och Warberg. Jag hoppas och tror att jag i kväll ska få glädjas åt ett SM-guld för AIK. Senast jag var i Stockholm såg jag AIK-Täby i semifinal nummer 1 där AIK gick segrande. Stundtals var AIK mycket bra och kan de upprepa det spelet tror jag på en väldigt bra chans mot Warberg. Warberg är dock klasser bättre än Täby och ett av Sveriges bästa lag men dit hör även AIK. Fyra finaler på fem år talar sitt tydliga språk. Därtill ska även läggas seger i europacupen. Imponerande!
Imorgon ska vi se Gefle-Örebro på Strömvallen. Trevligt! Hoppas solen skiner och att Gefle vinner, vilket inte alls är omöjligt. Gefle brukar vara starka på hemmaplan och har varit det i år också även om de inte fått alla poäng de förtjänar pga dels olyckliga personliga misstag men i hög grad också pga domaren. Verkar som de skickar allsvenskans absolut sämsta domare till Strömvallen.
Innebandytorsdag
Torsdag och innebandy har hört ihop på sistonde. Jag och lite andra snubbar har börjat spela innebandy en gång i veckan och idag spelade vi för tredje gången. Lika trevligt som alltid trots en del tufft spel och en hel del prestige då ingen av oss nio som var med idag tycker om att förlora. Efter bandyn var det tänkt att jag och en kompis skulle spela badminton men det var tyvärr inget som var möjligt att genomföra. Detta på grund av att jag med ca 5 sekunder kvar av 1,5 timmars innebandyspelande trampar snett och stukar foten. J**** S***! Ont som fasen i foten stapplade jag hem tillslut och slängde mig i soffan framför TVn och tyckte synd om mig (vilket jag gör fortfarande).
Det har ju som bekant spelats allsvensk fotboll idag och det bjöds på en riktig skräll på Starke Arvids Arena, Ljungkile - Elfsborg 1-0. Underbart! Min teori är att Elfsborgsspelarna redan var trötta då de anlände till matcharenan efter att förmodligen irrat runt en bra stund innan de slutligen hittade fram. Jag har nämligen sett Ljungskile möta Uddevalla i DM för några år sedan och den spelades mitt ute i skogen. Efter att ha passerat lite bondgårdar och väldigt massa skog kom vi slutligen fram till en fotbollsplan med lite läktare runt. Det var knappast någon arena så jag tvivlar på att detta var Starke Arvid. Vi gick dock inte förbi någon annan fotbollsplan så möjligtvis ligger den ännu längre bort i skogen, kanske får undersöka saken närmare någon gång då de svartgula stockholmarna kommer på besök.
Det var allt för tillfället, nu ska jag slappa lite mer och hålla tummarna för AIK imorgon då Trelleborg kommer på besök till Råsunda. Hoppas de får en låååååång resa tillbaka till Skåne!
Stockholmsderby
Årets första Stockholmsderby i fotboll har spelats och slutade oavgjort (1-1) mellan AIK och Hammarby, men det var inte det eftersnacket kom att handla om. Det de flesta kommer ihåg från derbyt är framförallt AIK-supportrarnas myntkastning mot Hammarbys före detta djurgårdare Lollo Chanko. I dagens tidningar rapporteras det om skandal och det riktas stark kritik mot bland annat Bojan Djordjics uttalande om att han inte vill kritisera de egna fansen. Gais lagkapten Fredrik Lundgren säger till exempel att Bojan "är mentalt på dagisnivå". Det Bojan säger är att han inte vill kritisera AIK-fansen som ett kollektiv, vidare säger han även att han inte står bakom de supportrar som missköter sig. Vad är det i Bojans uttalande som är mentalt på dagisnivå? Är det journalisten som gett gaiskaptenen ett förvrängt uttalande eller tolkat hans svar inkorrekt, eller menar Lundgren att Bojan ska fördöma de andra 6 000 personerna på Norra stå som sköter sig och hejar fram sitt lag?
Givetvis tycker jag inte att det som hände hör hemma på en idrottsarena. Det är tråkigt att folk kastar in saker som kan skada spelarna eller domaren (minns Anders Frisk) men frågan är hur man ska komma tillrätta med problemet. Det som skulle hjälpa tror jag är såpass kännbara straff för dem som kastar in mynt att ingen vill riskera att få det straffet. Att spela inför tomma läktare tror jag inte hjälper särskilt mycket på längre sikt, jag tror att det krävs personliga straff och inte kollektiva som drabbar tusentals personer som uppför sig.
Att detta fått så stor plats i medierna beror till stor del på att det var AIK och Hammarby som möttes. Dels för att Hammarby straffades förra säsongen då fansen betett sig illa men även för att AIK är en förening som framförallt journalister har en förkärlek till att kritisera. Det som hände igår var inte alls förvånande då det kändes som om Hammarby ville säga att "ska vi drabbas ska bannemig AIK också det". Varför står det inget i media om varför en oskyldig tv-medarbetare var tvungen att lämna sin postering nedanför södra läktaren då hammarbyfansen kastade pyroteknik mot honom? Är inte det farligt det också? Nej just det, den här gången ville ju alla vara emot AIK.
Som jag sagt ovan tycker jag det är tråkigt att se att vissa förstör för sitt lag och att många oskyldiga riskerar att drabbas av detta. Möjligen var det rätt av domaren att stoppa matchen för att lugna ner känslorna men genom att göra det hoppas jag alla andra domare tar efter och stoppar alla allsvenska matcher i 15 min så fort det kastas in saker mot en spelare för att markera att det inte tolereras. Då tror jag det skulle bli väldigt många avbrott vilket skulle leda till en debatt i fotbollssverige vilket i sin tur skulle kunna leda till strängare lagar och straff för dem som förstör.
Beträffande matchen borde AIK ha avgjort redan i första halvlek då de var överlägsna sina motståndare och radade upp många heta målchanser. Det som höll Hammarby kvar i matchen var en storspelande målvakt som fått rycka in då Rami Shaaban insjuknat. Med Shaaban i mål hade det stått 2-0 till AIK i paus. Hammarbys ledningsmål kom som en kalldusch och var väldigt orättvist sett till hur matchbilden varit. Tyvärr gjorde domaren två felbedömningar som föranledde målet. Bojan får en solklar stämpling vilket gör att han förlorar bollen som en passning senare når Davies som slänger sig och dessvärre lyckas fuska till sig en utvisning och frisparken som gav målet. Sådant borde bort från fotbollsplanen och Davies borde straffas i efterhand för sina cirkuskonster. Lyckligtvis kvitterar AIK genom en solklar straff på tilläggstid och sällan har ett folbollsmål varit så välförstänt som detta 1-1 mål.
Slutligen vill jag säga att med populära idrottsföreningar följer många supportrar. Av tusentals personer kan tyvärr inte alla vara änglar. Glöm inte de som match efter match står och hejar fram AIK i med- och motgång. Straffa inte dessa oskyldiga supportrar genom kollektiva bestraffningar, utan inför hårda personliga straff mot dem som beter sig illa. Då tror jag på en ljus framtid vad gäller supporterkulturen på våra allsvenska fotbollsarenor.
På återseende
Tro det eller ej...
Om någon mot förmodan skulle läsa det jag skriver kan jag informera om att jag kommer delge mina synpunkter vad gäller (som rubriken anger) extremt intressanta saker som sport, då framförallt fotboll och Allsvenskan. Utöver sport kommer här även kunna läsas om diverse andra intressanta saker, helt enkelt det jag känner för att dela med mig av.
Vem är det som skriver det här? Jo, snubben är 24 år gammal och pluggar ekonomi på Högskolan i Gävle. Meningen är att sommaren 2009 ta en magisterexamen i ekonomi med inriktningen marknadsföring, vilket hittils har gått enligt planerna. Vid sidan om studierna jobbar jag sedan drygt två år tillbaka extra i en livsmedelsbutik då det finns tid över för detta.
Jag är född och uppvuxen på underbara Södermalm i Stockholm där jag bodde fram tills sommaren 2005 då studierna, men framförallt kärleken, förde mig norrut till Gävle. Nu bor jag i en 3:a här uppe i norrland tillsammans med min underbara sambo.
Som ni antagligen redan räknat ut är ett av mina (och lyckligtvis min flickväns också) största intressen sport, framförallt fotboll. Mitt hjärta är svartgult och tillhör sveriges anrikaste indrottsförening Allmänna Idrottsklubben, AIK. Denna förening följer jag i vårt och torrt, i med- och motgång. Jag gläds när de vinner och sörjer när de förlorar. Med AIK har jag upplevt både underbara stunder och stunder av förtvivlan. Att få uppleva ett SM-Guld och sedan ett Champions League-äventyr är få förunnat och känslan är svår att beskriva. Likadan var känslan, fast åt det motsatta hållet, då AIK trillade ur Allsvenskan. När detta var ett faktum, när dommaren blåste av matchen och det var definitivt, spred sig ett stort tomrum. Första tanken var att det här kan bara inte hända. AIK i Superettan finns ju inte! Lyckligtvis blev det bara ett år i Superettan innan AIK tog steget tillbaka till fotbollens finrum. Detta är nu historia och AIK är med på allvar igen för att försöka spela hem guldet dit det hör hemma.
Mina fotbollssympatier delas inte av min kära sambo då hennes lag är Gefle IF, vilket är helt naturligt då hon kommer härifrån. Då jag bor i Gävle sedan 2005 kan man säga att Gefle IF har blivit mitt "andralag" i Allsvenskan (finns dock bara ett lag i hjärtat och ni vet vilket) liksom Brynäs IF blivit i ishockeyn då AIK som bekant tyvärr inte spelar i Elitserien, för tillfället. Jag hoppas på en snar uppgång så att AIK är där de hör hemma även inom ishockeyn.
Har föreläsning kl 08:15 imogron så det får vara allt för den här gången! Mer kommer......
Arrivederci